Jag skriver om webben för webben
För ganska precis 10 år sedan gjorde jag denna layout till kaxigt, som faktiskt blev väldigt uppmärksammad tack vare sin design och val av färger. En automatisk ”bildväxlare”, det vi idag kallar slider, finns uppe till vänster. Det här är väldigt annorlunda dagens typ av design, men kul att göra. Säkert känner en del av er igen temat.
Kaxigt blev utsatt för ett elakt malware som hittade en bakdörr till ett plugin via en MU-installation. För en kort stund trodde jag att alla inlägg sedan 2007 hade gått förlorade. Jag hade en databasbackup, laddat ned wp-config och mappen uploads (vilket jag alltid gör för att försäkra mig om att ha reservbackups). Dock var installationen tvärlåst så det fanns inte en chans att jag kunde exportera min wp-fil. Fast med lite trixande med ominstallationen så är kaxigt nu uppe igen. Stort tack till Erik på Manufrog för all hjälp med scanning av elaka koder, fixa till FTP, och all support. Du är guld värd!
Det finns väl ingen idag som inte har använt ett rutat A-4papper i skolan. Vid subtraktion (minus) ställs talet upp från vänster till höger (radvis), ruta för ruta och rad för rad. Men när vi räknar ut talet gör vi det uppifrån och ned (kolumnvis). En grid är alltså en yta som har delats in till ett rutnät där ett antal linjer korsar ytan såväl horisontellt som vertikalt. Utrymmet mellan linjerna där de korsar varandra är en ruta. Rutorna ligger horisontellt (rader) eller vertikalt (kolumner). Flera rutor på en rad utgör ett område.
Vad är CSS Grid? Hur använder man det? Vilka fördelar får vi med CSS Grid? Morten Rand-Hendriksen höll ett föredrag om CSS Grid på WordCamp i Paris den 17/6-2017. Fortsätt ”Om CSS Grid från WordCamp 17 juni 2017”
HTML6 har en namnrymd som påminner om XML. Som synes i nedanstående dokumentexempel så har HTML6 även en hel del nya taggar (APIs). Tillsammans med CSS4 som har fler än 22 nya selektorer kommer det bli ännu enklare, och roligare, att koda. Fortsätt ”HTML6 är på gång – men än får vi nog vänta”
Sedan HTML introducerades i slutet av 1991 har den genomgått många förändringar. Den första versionen av HTML som var tänkt att användas för att bygga enkla webbsidor saknade en fastställd definition. 1993 började dock the Internet Engineering Task Force (IETF) att standardisera språket och senare under 1995 så släpptes den första riktiga standarden för HTML i form av HTML 2.0. Här handlade det mest om en klassisk HTML-dialekt som stöddes av webbläsare typ Mosaic. Denna form av HTML stöder endast kärnelementen och förekomsten av tabeller och formulär, men tar ingen som helst hänsyn till webbläsarnas utveckling vare sig i tolkning och stöd av stilmallar, script, eller av ramar. HTML 4.0 är den hittills sista och avslutade HTML-versionen som W3C kom ut med i december 1997. Här har de flesta presentationselement från HTML 3.2 bibehållits.
Dessa ord utbrast min vän Andreas på Facebook efter att han hade funnit en ”webbdesigners” hemsida. Andreas är bland annat webbutvecklare och webbdesigner, och hans idé om en skyddad titel är intressant. I vår diskussion kom vi snabbt överens om att 1990-talets designgrepp tyvärr har överlevt, och verkar dessutom blomstra.
Sedan CSS3 slog igenom med buller och bång använder många egenskapen text-shadow för att lägga en snygg skugga på texten, men det man inte tänker på är att text-shadow också ett ypperligt redskap för att snygga till pixliga typsnitt med. När vi kommer upp på rubriknivå blir inte alltid typsnittet så snyggt. Jag ser ofta rubriker där typsnittet är gråsvart och bakgrunden vit. Fonten spretar, inte sällan om den är kursiv, och ibland är den så pixlig att det knappt går att urskilja bokstäverna. Har ni inte också sett det?
