En av de första stora livskriserna som människan genomgår är tonårstiden. Det är som att byta glasögon men att glasen plötsligt är för skarpa. Saker som man tidigare inte har sett lyser nu så starkt att det bländar. Världen verkar med ens förändrad och att upptäcka detta är i många fall omskakande, och kanske skrämmande, för man känner inte riktigt igen sig. Det finns så många nyanser. Och känner man inte igen sig, hur kan man då veta vem man är och hur man ska vara?

Att gå in i tonåren är också att byta identitet. Det handlar inte bara om att bli tretton, fjorton eller femton år, en siffra på papperet. Det handlar om också om att skapa nya värderingar, egna värderingar, om att lämna de förhoppningsvis trygga barnaåren för något okänt, om att ta klivet in i vuxenvärlden. Som tonåring vill man också gärna bli betraktad som vuxen. Det finns nämligen en osynlig och magisk gräns mellan tolv och tretton år. Övergången från att vara 12 år till att bli 13 år är en passagerit. Inte minst märks detta i skolan – att börja i högstadiet är något speciellt. Högstadiet är de sista åren i grundskolan. Det finns en särskild status att gå på högstadiet. Själva skolformen är också annorlunda med skåp istället för bänkar, nya ämnen, fler lärare, och framförallt större ansvar. Det är nu som världen börjar snurra allt fortare. Det är inte heller ovanligt att vi vuxna förväntar oss att tonåringarna ska börja uppföra sig på ett vuxet sätt. Som i ett trollslag tror vi att de har genomgått någon sorts metamorfos. Och skulle de mot förmodan uppträda vuxet så förutsätts det också att de kan tänka som en vuxen. Men skenet bedrar.

Läs vidare »

“Pensionärsparet Ärlebäck fick ingen dispens från strandskyddet när de ville bygga hus. Men för storföretagaren Max Hansson gjorde landshövdingen Marianne Samuelsson ett undantag”. [Källa: Aftonbladet 30/7-09]

Nog för att miljöpartiet värnar om miljö och ekologi – men det får väl vara måtta på vad det är för skit som sprides i våra landskap. Även om Marianne Samuelsson är landshövding på Gotland så är hon faktiskt också miljöpartist – jag kan inte tänka mig att partiet backar upp henne idag, det vore (miljö)politiskt självmord. Som miljöpartist trodde jag att man drevs av en djupare ideologi kring just miljön. Marianne Samuelsson har tyvärr bara visat sig vara ytterligare en i den långa raden av politiker som frångår partiets principer “när man har kommit upp” sig i hierarkin.

Läs vidare »

I Aftonbladet debatt utropar Patrik Lindenfors, forskare i evolutionsbiologi, följande: Varför inte också välkomna muslimer – kyrktorn lämpar sig väl för böneutrop. Han fortsätter med “Eftersom jag inte tror på sådana här historier och aktivt förnekar kristendomen [---]“. Sedan försöker han ge sig in i en diskussion som han av naturliga skäl rejält trasslar in sig i därför att han helt enkelt inte har en susning om vad det är han försöker skriva om. Eftersom jag själv har skrivit flera förberedande forskningsrapporter i teologi/religionshistoria/religionsvetenskap så vet jag att det till god forskningsetik hör att man har väl underbyggda källor, inte bara om man går i polemik med något annat ämne som har direkta eller indirekta beröringspunkter till den egna forskningen, det gäller även för debattinlägg i Aftonbladet! Religion och evolution är två temata ämnen som har explicita beröringspunkter med varandra. Kan man verkligen blunda för en sådan sak om man är forskare i evolutionsbiologi?

Patrik Lindenfors skriver inte heller detta debattinlägg som privatperson för han är noga med att tala om att han är “forskare i evolutionsbiologi vid Stockholms universitet och författare till den nyutkomna barn- och ungdomsboken ”Gud finns nog inte”. I egenskap av att vara forskare i evolutionsbiologi, ett vetenskapligt ämne som står i direkt polemik med kreationismen och den kristna trosåskådningen, tar han sig då rätten att driva gäck med något han inte har kunskap om. Patrik skriver: “Är Jesus i vägen vid fredagsbönen kan man kanske hänga för ett skynke eller plocka ner honom. Kan ni tänka er en mer välkomnande gest gentemot nyinfl yttade muslimer? Och varför sätta gränsen vid muslimer?” och “I en del hinduiska tolkningar är Jesus gudomlig så man kanske kan samsas om krucifixet?“.

Läs vidare »

Det finns förväntningar att över 1 miljard människor kommer att fira Earth Day runt om i världen. Tanken bakom Earth Day grundades redan 1969 vid en konferens i Seattle där Senator Gaylord Nelson i Wisconsin meddelade att man under våren (22 april) 1970 skulle samlas i en nationell och bred demonstration för den globala miljön. Och på den vägen är det. Kampanjen engagerar människor och organisationer i mer 174 länder. Antalet aktiva organisationer beräknas vara cirka 17.000. Earth Day har sin egen tvkanal varifrån man sänder olika diskussioner och klipp. Även Nasa har sin Sun-Earth Day 2009 och de ska även sända Live från rymden.

Visst är det fantastiskt att vi människor, om så bara för en enda dag, gemensamt i hela världen kan arbeta för att bevara och förbättra den värld vi lever i. Klimathoten duggar tätt och den globala uppvärmningen är ett stort hot mot allt levande på jorden. Det är viktigt att agera innan det är försent – eller hur? Läs även andra bloggares åsikter om Earth Day, Klimathotet, Global Uppvärmning